Anton gillar spegel
Han började gillar att titta på sig själv och undrade vem där, det såg så söt ut.
Det är någon som jag inte har berättat för jag vågar inte säga nåt än och det beror på att vi är osäker.
Jo jag sade förut att jag är mycket säker på Antons hörsel att han är döv men nu måste jag tar det tillbaka och nu vågar jag inte säga än för på sistone har hans reaktion till hög ljud och när jag ropade på honom så vände han och tittade på mig och så tänkte jag först, att det var bara ren tur.
Men det stämmer inte alls för jag gjorde minst tjugo gånger och samma sak så vände han och tittade på mig när jag har ropade på honom, självklart med hög röst.
Idag hade jag fullt med glas matburkar i påse och det hör hemskt och Anton blev skrämd och tittade på mig.
Vi vet inte hur mycket han kan höra så vi vågar inte säga nåt nu utan vänta tills vi vet 100% säker.
När Antons farfar visslade så tittade han på honom och skrattade fast vi vet inte om han hör eller bara nåt annat som gjorde honom att tittade på farfar.
Ibland önskar jag att Anton kan berätta hur mycket han kan höra eller att det är bara slump.
Om det är bara ren tur att han tittade på oss precis vi har skrikit så är det JÄTTE KONSTIGT för det såg precis ut att han hörde och att vi har gjort minst tjugo gånger.
Men ibland kan han helt bara strunta i när vi ropade med hög röst eller så hör han inte, men i alla fall så ibland vände han inte och det lät som han inte hör.
Ja som sagt, vi vet ingenting just nu.
P.s. Jag vill rätta till det att jag är inte alls oroligt för hans hörsel utan jag är bara ren nyfiken, att helt plötsligt annorlunda och självklart börjar man undrar om han kan höra eller bara slump.
Annars så njuter vi av livet och Anton är såååå underbaarrtt. D.s.
Nej nu tänker jag sova men vill säga till er alla GOTT NYTT ÅR för jag kommer nog inte blogga imorgon.
Kram